Margareta Sölveland

Hon kallar själv sitt måleri för lustmåleri. Hennes ögon är glada, nästan glittrande när hon pratar med mig. Mycket handlar om lust, lust att måla, lust att beröra. Hon har målat i hela sitt liv och det är just den här känslan av lust, att måleriet ger så mycket, både till henne själv och till andra. Utställningen speglar en lång tid av olika målningar vid olika tillfällen i livet. Margareta kommer från Onsala men målar också mycket i Frankrike. Kanske kommer hennes basker därifrån?

När jag frågar om hennes motiv i målningarna, skrattar hon och frågar vad tycker du själv att jag har för motiv..? Det är just det som Margareta vill nå, mötet mellan betraktaren och tavlan, vad händer i det mötet? Vad känner man? En tavla som ingen ser har ju inget sådant möte och då blir tavlan inget särskilt. En kvinna som tittade på hennes tavlor utbrast – det är så mycket glädje i tavlorna och jag blir så glad av dem! Ja så kan det ju vara för den betraktaren, menar Margareta. Och hon vill beröra. Hon hittar inspiration hos andra människor och har ofta med sig idéer och känslor i sina målningar som speglar, eller som rör möten mellan människor, relationer är viktiga, kroppshållning… det finns många sätt som en människa uttrycker vad hon är bara genom hur hon står eller rör sig… och det här tycker Margareta om att betrakta.

Vi hoppas att Margareta Sölveland aldrig tappar lusten till att beröra. Utställningen hänger just nu i Backa Kulturhus till den 9 oktober. Akvareller, collage, akryl och blandteknik.

Text: Terese Cedervret