(Romersk) diktator
Förr i tiden, under den romerska republiken (509 f.Kr – 27 f.Kr) var diktator en politisk titel med tillgång till absolut makttillstånd och auktoritet. Denna maktposition utgavs dock av senaten till en av konsulerna vid en nödsituation för att hantera svåra kriser med all medel de kunde använda utan efterfrågan inom begränsad tid av sex månader. Därefter återvänds makten till senaten.
Den funkade bra i praktiken utan någon vidare missbruk eller komplikationer, förutom i två kända fall. Både Sulla (138 f.Kr – 78 f.Kr) och Julius Caesar (13 juli 100 f.Kr – 15 mars 44 f.Kr) försökte förlänga var sina termer till livstid och därmed levde de ut mer eller mindre till dagens definitionen av en diktator. Eller med andra ord var det dem som har omvandlade till den nya meningen av diktator som vi alla känner idag.
För mera info och detaljer se länkarna nedan.