En gång i tiden för många, många år sedan i forn tidens jord bodde människor lite kring sprida jorden över, kämpande för att finna en väg att överleva. Man fann en vän, skaffade sig barn och så gick livet vidare. Såsmåningom lärde man sig att odla jorden och ta sig ann djuren på ett sätt att leva på en bondgård. Efter ett tag såg man att det fanns flera olika hus i områdena så man började träffas och höra sig för vad som var viktigt i de olika gemensamma angelägenheterna, det första kallade man By råd där de satt med de äldre och hörde hur livets mångahanda ting hade kunnat skötas.Det gick från mun till mun, de orden idag kan man läsa lite historia från denna tiden. De märkte också att livet blev enklare att leva när man levde och byggde byarna tillsammans och man tog hand om det som behövde göras. Tyvärr så var det inte alltid lätt att ha denna gemenskap då man ofta hade olika åsikter så blev det lite våldsamheter också sim kom att kallas krig. Det kom tider när folk inte villa komma till by sammanträden, då ställde sig svenska kyrkan som var en stats kyrka i spetsen för att tvinga folk att komma på dessa samhällsmöten som tyvärr med tidens lopp blivit mer av vattnade och enbart religiösa i dags dato. Tillsammans fortsatte man dock att bygga byarna vidare de kom att heta olika saker längs vägen.Någon gång kom det att heta Socken som var innan det hette stad. På den tiden förstod man att ett samhälle består av oss ALLA TILLSAMMANS bygger vi detta samhälle hjälps åt, pratar om behoven och delaktiga i samhällsbyggandet. Det växte fram ett nytt Sverige som hade sin glans år 50–70-talen som sedan började fallna under 80-talet framtill dags dato, mycket beroende på att gemeneman tar för givet att samhället fungerar utan att vi blandar oss i det, de som sitter i riksdagen är de som drar i trådarna och får allt gjort.

Vi har kommit alltför långt ifrån gemenskapen av att TILLSAMMANS BYGGA DETTA SAMHÄLLE var på både de hårt drabbade funktionshindrade individer inte får den hjälp de behöver fullt ut och jorden på många håll blir mer och mer nedskräpad och förstörd. Vi behöver således finna tillbaka till att involvera de människor som BOR i närområdena för varandra så att vi kan se vilka saker som behöver göras i våra närområden.

Riksdagen räcker inte till med de få som sitter uppe och bestämmer saker om olika behov men där finns det stora brister när de inte är alla TILLSAMMANS så engagera dig du kan vara en av de hårt drabbade en dag och då gäller det att systemet fungerar som du har vart med och byggt upp annars blir det svårt att få hjälp. Den mer fungerade ska hjälpa den som inte har så hög funktion för vi har alla brister och ingen är perfekt mer än på att vara sig själv. /Önskar alla ett GOTT LIV: En hälsning från den MODERNA SKRÄPKÄRRINGEN/AJ