Idag var jag på en intressant kurs om ”Mat förr och nu” första lektionen denna termin.
Denna utveckling är intressant då vi levar av jorden, då förstår man också vilken väg man måste gå för att hålla jorden så gott som SKRÄP FRI då alla är i behov av föda.
Födan kommer ifrån jorden såväl i Jakt och Fiske samhället som i det samhälle man odlar såväl växt som djur födan till oss människor.
Agrar historian berättar om historiska naturliga förutsättningar för människans födo ämnens framställning.
De föreläste om att komma från jakt och fiske samhället – till det odlande samhället.
Man odlar maten och väljer samtidigt ut det starkaste mest lockade smakerna och som get mest positiv energi genom förändringar på långsikt, för människans fortlevnad det som verkar bäst för människan.
Man domesticerar djur och växter så att de blir till godo för människans olika behov.
Ätbara hybrider ges genetiska dominanta egenskaper när man domesticerar växter.
De berättar också om: Ägande förhållanden, miljö historia, ekonomisk historia, livsmedels produktion och nutida miljö i samband med födo ämnenas framställning. Samhällets ämnesomsättning gör en tydlig analys om hur samhället ser ut.
Materia och energi går in i samhället som beräknar det ekonomiska förhållandet för att sen släppa ut omförvandlad materia och energi eftersom de grundämnena av dessa saker absolut inte bara kan försvinna.
Människan idag arbetar mycket på att det som kommer ut ska vara till godo för människans överlevnad.
Somatisk energi var före 1800 det mest förekommande energierna för att det var taget från naturen i människans, men under 1800-talet började människor använda exosomatisk energi
Sådan energi som blev av att man tillverkade saker som alstrade energi utanför kroppen.
Landskap förändringar som vi människor har åstad kommit är lättare att bli sådant vi inte kan använda till nytta för oss, men människan arbetar på att göra det möjligt att det blir positiva som vi kan ha nytta av.
Energi regimer som solen, uranatomer som styr, används, lagras, köps, säljs, sätts i arbete, slösa bort, skingras och genom geometrisk energi.
Världens befolkning teknik och miljöhistoria: den industriella förändringens ökning av folkmängden är historiens mest makabra folkökning.
Energi flöden i jägar- och samlar kulturer.
Den somatiska energi regimen: människor äter såväl kött, väster och även djur som är kött ätare (t.ex fiskar äter fiskar men även vargar äter kött men människan äter inte vargar.) Av detta blir en biomassa som bilder fossil energi lager-väster-solstrålning.
Människan har ett matsmältnings system som tål att man äter såväl växter som djur.
Människan kan utveckla energi utanför kroppen elden, språket, jakt, samlande, kan bära, redskap, förändra jaktmarker, förbränna så man kan odla.
Människan lever av jakt, fiskare odling.
Fisk är viktigt för vårt protein intag.
Vi odlar fisk från 1800-talet, vi odlar mer, domesticerar vilda växter. Vi blir bättre på att odla och då omvandlar vi mer för oss nyttig energi.
Vi lär oss att samspela med olika roller till djuren, en del har vi som sällskap husdjur, andra som arbetsdjur och en hel del odlar, föder vi upp som föda för människan.
Samhället måste också bygga upp sociala strukturer för att skydda sina ägodelar, sina djur och sina odlingar, så ingen otillbörligen kan stjäla det från sina ägare. Det kan bli en del över på detta sätt då kan det gå till andra människor i den sociala strukturen såväl till kunga familjen, som till präster och andra behövande.
Neolitiska revolutioner, historisk utveckling från jakt och fiske samhället- till odlar samhället.
Detta utvecklades under ett par tusen år.
ÅR 8500 f.kr: odlades ur områden med vild art av tidigare form av FÅR, GET, KO, GÅS, ANKA, VETE, KORN, ÄRTOR, OLIVER, LINSER och KIKÄTROR fram dessa så de blev odlingar av dessa djur till människans behov.
ÅR 7500 f.kr: GRIS, HÖNS, RIS och HIRS.
ÅR 7000 f.kr: SOCKERÖR, BANAN, TARO, SAGO och PANDANUS.
ÅR 5000-2000 f.kr: västra Afrika, YAMS, SAHEL, DURRA, Afrika RIS, Etiopen TEFF.
ÅR 3500 f.kr: MARSVIN, LAMA, POTATIS, KASSAVA, QUINOA, KALKON, MAJS, BÖNOR och SQUASH.
ÅR 2500 f.kr: SOLROS och MÅLLA.
Människan såg mer och mer till att förutsättningarna för födans tillgänglighet inte var ohållbar: Födan som bestod av djur skulle vara lätt tillgänglig ha snabb tillväxt och fertilitet de skulle inte vara allt för dominanta eller aggressiva.
De skulle ha en möjlighet att förökas i fångenskap att flockdjur som följer en ledare, de skulle inte få panik vid stress och instängdhet.
De flesta djur har vi tämjt för ett speciellt syfte. Vargar är senare domesticerats till hundar de har odlats fram genom genetiken. Älgar är individualistiska så man kan inte rida å dem i majoriteten av fallen, i alla fall finns det säkert någon som har lyckats med den konstiga biten ändå.
Elefanter går oftast inte att ha i odlings syfte. Växterna å sin sida skulle bestå av ärbara hybrider med genetiska dominanta egenskaper.
Befolkningens tätare områden när odlingarna böjande spridas och man gick från jakt och fiske samhället till odlings samhälle.
Människan förändrades genetiskt vi kan smälta stärkelse laktos men är fortfarande ofta laktos intoleranta i vuxen ålder. Vi klarar inte av att bryta ner mjölksocker så bra i vuxen ålder och inte eller gluten, barn har lättare med det. Tekniken underlättar för att intoleranta att överleva. I Afrika är de djur som sköts som odlingar eller av uppfödare som har importerats eftersom Afrika har så goda jaktmarker.
I flod kulturer som Eufrat och Tigris bor folk tätare odlas vete, korn, linser, ärtor och kikärtor.
Vid Nilen odlas vete & korn, Indusfloden vete, korn och ris. yang-tse, Chianjang, blå flatien, Hunghe Gulafloden RIS. Förser inte jorden bara med vatten utan också med näringsrikt slam samt med spårämnen som fosfor & kväve.
Människor som klarar av att ta på sig makt ansvar kan beskatta andra personer, skaffa sig militärt ansvar, handels sanktioner. De tar hand om bevattnings system i centrala kollektiva stordrifts nyttiga för flodkulturernas befolkning. Det förekom under århundradena hydrologiska bevattningar med översvämningar. Trädans funktion återfördes då man lämnade jorden i fred så kväve, fosfor & andra spårämnen återhämtar sig genom en jorderosion.
System: Trädperioder:
Samlande
Skogsträda svedjeburk 15-20 ÅR
Burkträda svedjeburk 6-10 ÅR
Kortidsträda Gärdesburkn 1-2 ÅR
Årlig Skörd Intensivt 1-4 Månader
Multiskörd Högintensivt inga
Landskap: Stäpp- Taiga- Lövskog- Regnskog- Öken- Savann- Tundra.
Befolkningen var minde vid jakt och fiske samhället för man kunde inte bära många små barn så den minste var tvungen att växa sig soppas stor så man slapp bära den innan man kunde skaffa sig ett nytt barn.
När folket sedan blev bofasta vid sina odlingar så ökade barna födandet befolkningen ökade då man behövde arbetare.
Global Forest Today: Barrskogar har sur mark förmultnar inte på samma sätt som Humus så det går inte odla på sådan mark. Lövträds områden är mer befolkade. På 1800-talet råde skogsbrist vilket gav obalans även i odlandet.
Tack för ORDER nu hoppas jag ni förstår hur viktig JORDER är för att vi ska ha MAT PÅ BORDET varje dag så jag önskar av hela mitt hjärta att VI TILLSAMMANS fortsätter att hålla jorden
FRI från SKRÄP och prata gärna om detta behov med de du möter ju fler vi blir som gör det lilla dess större chans har vi alla TAKE CARE för framtiden.
Ha ett härligt LIV önskar den MODERNA SKRÄP KÄRRINGEN /AJ