Under 1300-talet skedde ett maktspel mellan två mäktiga män, nämligen kung Birger av Sverige och hertigarna Erik och Valdemar av Sverige och Finland. Strider med flera tusen män utbröt och en av de viktigaste pjäserna i spelet var en stark fästning. Kungen av Norge, Håkon Magnusson som också stred mot hertigerna höll en belägring mot fortet Ragnhildsholmen som Erik styrde över. Då belägring drog ut på tiden och vintern närmade sig så började resurserna ta slut, vilket skulle tvinga Håkon att retirera. En greve vid namn Jakob ska ha tipsat Håkon om att bygga en fästing på älvebacken. Syftet med fästingen där var flera, dels som en plats för trupperna att retirera till under vintern, dels ett hinder för kommunikation mellan fiendens fästningar och också för att minska inflytandet för Ragnhildsholmen då älvebäcken hade en bättre position vid göta älv.
Fästet byggdes först av trä men blev förstärkt med sten med tiden vilket gjorde befästningen till en av de starkaste i norden.
Under 1400-talet började fästingen att göra en ekonomisk påverkan runtomkring genom att ta ut en tullavgift. Då Norge ägde en bit av den östra sidan av Göta älv kunde en bit spärras av och en tullavgift tas ut till de skepp som passerade. Många svenskar tyckte det var orättvist då älven inte ansågs tillhöra någon helt och att norrmännen inte behövde betala tull i Sverige.
Bohusfästning har stått emot flera belägringar:
1482. Attackerade unionens kung Hans då det norska rådet hade valt en annan man som riksföreståndare istället för honom. Attacken misslyckades
1501-1502. Var fästningen belägrad tre gånger under ett norskt inbördeskrig. Attacken misslyckades
1531. Landsflyktingen Kristian den andre som hade avsatts som kung av Sverige attackerade med legosoldater. Attacken misslyckades
1532. Kristian attackerade igen. Attacken misslyckades igen.
Nordiska sjuårskriget bröt ut och Bohus blev belägrat 6 gånger:
1564. Svenska befälhavarna Gustav Stenbock och Klas Horn anföll under vintern med över 900 ryttare och 2200 fotsoldater. Med sig hade de en specialtillverkad artillerikanon ”Skiegge” på 12 ton byggd för att förstöra fästningens murar, tyngden fick dock isen att braka sönder och kanonen försvann ner i Göta älv, ännu borta idag. Attacken misslyckades och det uppskattas att nästan hälften av soldaterna frös ihjäl i den stränga kylan.
1565. Svenske Adelsmannen Åke Bengtsson anföll med en snarlik styrka som förra årets attack. Dem lyckades ta ett av tornena men det blev snabbt återupptaget igen. Attacken misslyckades då de fick retirera på grund av en armé från baksidan.
1565. Åke Bengtsson ersätts med den svenske greven Brahe och anfaller med en armé på 6500 man. Attacken misslyckades då maten inte räckte till.
1566. Svenska truppstyrkor från Alingsås på 3000 man anföll, efter 3 dagars beskjutning av murarna. Trupperna lyckades ta över kärntornet ”Röde torn” men försvaret sprängde tornet tillsammans med sig själva och anfallarna. 250 Svenskar uppskattas ha omkommit. Attacken lyckades nästan men misslyckas tillslut då armén hade tappat sin kraft och behövde flyttas för att försvara en annan plats.
1567. Adelsmännen Tönne Olofsson och Anders Sigfridsson Rålamb anföll. Attacken misslyckades och dem drog sig tillbacka efter att blivit beodrade att anfalla en annan fästning.
1645. Krig mellan Sverige och Danmark utbryter, fästningen blev beskjuten men attacken avtog då fred slöts.
1678. Den sista och tuffaste beläggringen, attackerade av den danska fältherren Ulrik Frederik Gyldenløve med trupper på 15,000 man. 20,000-30,000 kanonkulor uppskattas ha skjutits vilket förvandlade fästningen till en grushög. Attacken skulle ha lyckats om det inte vore för den svenske greven Gustaf Otto Stenbock som kom till deras nöd.
Idag är Bohus fästning ett populärt resemål öppet för allmänheten och en medeltidsfestival hålls där varje sommar. år 2008 firade fästningen 700-års jubileum och hade då varit i svensk ägo längre än norsk.